I Kattstrupen är det Höst. Som tur är, ingen vinter än, ingen hjärtatacksframkallande snöskottning och inga kalla tår som ger snorig näsa. Vi har nästan klarat oss från att använda isskrapan, fast några mornar har jag förstås tvingats spola en massa på rutan för att lösa upp ishinnan. Vad vore livet utan spolarvätska?
Svanarna ligger, som alltid vid den här tiden på året, i vår vik. Idag räknade jag in 58 stycken. Nu innan isen börjar lägga, är de ganska tysta, men så fort det börjar frysa i strandkanten så blir det ett h-vetes liv på dom. Då skriker dom hela dygnet ända tills de tvingas iväg ut i det strömmande vattnet, som alltid är öppet.
Hittills har vi haft tur med den berömda influensan, det är inte alls så många runt oss, som drabbats och alltså inte vi heller.
Förutom de absolut kolsvarta kvällarna så är livet egentligen bara toppen.
Assar har fått en ny kompis!
Precis som den gamla Valptrasan från Degerfors, så bits inte heller den här sönder men den ska bäras omkring och ibland när Assar ligger ner så ska den vara underlägg för nosen.
Det var allt för den här gången!
Låt Livet Leka med Er!
1 kommentar:
Goá Assar :o)
Skicka en kommentar